Nu har jag kommit in i nån typ av rutin här i Hellvefteå, eller Sollefteå då. Min nya sambo och kliver upp 5.30 på morgnarna och 6.10 går vi iväg till sjukhuet. Avdelningen jag är på är superbra. min handledare likaså. Klagade nog ganska rejält i ett sms till min pappas sambo när hon skrev och undrade hur jag hade det. Så pappa ringde upp häromkvällen och frågade hur jag hade det. Känns skönt att ha en förälder som bryr sig fastän man är 41 år...
Vi gjorde ett besök på stan igår, och kunde konstatera att det tog 6 minuter att å rakt igenom den och tillbaka.
Pratade med familjen hemma igår och frågade dottern om om saknar mig, njae blev svaret. Ska jag bli glad eller ledsen. Skönt dock att hon inte ringer och gråter varje dag. Sambon han tvättar, städa och diskar. Vad kan man säga; Har jag blivit övertalig hemma?
Han ringde idag för att höra hur jag gör när jag sorterar kläder för tvätt: dvs om jag sorterade rött i en hög för sig. Skönt att han frågar i alla fall.
Till helgen kommer dom hit när H åker hem.
Jag tänker en del på fina dotterns fantastiska utspel i skolan. Det krävs intelligens, smarthet, starka känslor och en hel del "djävlar anamma" i det hon gjort !
SvaraRaderaJag beundrar henne och vill bara gratulera er till att ha en så klok dotter ! Ni har jobbat bra med henne....