Min verklighet består av massor med måsten. Jag drivs av måsten och får saker gjorda på grund av dessa. Ofta utför jag inte saker förrän måstet är tydligt men då kan jag å andra sidan bli otroligt effektiv och få massor gjorda. I bland kan jag förvåna mig själv med att göra saker utan att måsta. Lustigt, såna gånger vill jag ha beröm, men berömmet uteblir ofta och jag kan komma på mig själv med att bli sur på min familj för att dom inte ser.
Som kvinna på en kvinnodominerad arbetsplats är det lätt att irriteras och antagligen irritera själv. Sällan eller nästan aldrig delas beröm ut. Synd för vi behöver uppskattning och bekräftelse. En del mer än andra. Det höjer självförtroendet och nästa steg blir att man kanske presterar mer och bättre. Synd bara att chefer inte fattat detta. Enligt undersökningar är det chefen som står för mesta otrivseln på ett arbete. Undrar hur det känns att veta som chef?
Nåja summan av kardemumman blir att stå upp tjejer! Kämpa för det du tror på, gör det till ett måste, tala om det för andra så att alla vet att du "måste" och ställ rimliga mål. Målet för mig är otroligt viktigt just nu.
Tufft att plugga? Absolut men jag har mitt mål i sikte. Det är är en baggis att gå till och från jobbet, leva utan dåligt samvete när det gäller pluggandet. Längtar dit! Men det blir min tur så småningom!
Svamligt? ja absolut men min hjärna är ganska rörig och det är först när jag ska sova som oredan läggs till rätta och bli reda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar