Hur uppfattar andra andra?

Hur uppfattar vi varandra? Vad tycker någon om mig? Jag som person!
Satt och funderade på detta i helgen. Tänkte på hur en person som möter mig för första gången. Tänkte på hur man uppfattar mig vid första mötet.
En glad och trevlig person eller värsta apan?
En gåpåig kvinna?
En ledare eller passiv?
En kvinna med många järn i elden?
En kvinna som aldrig kan vara tyst?
En god medarbetare?
En slarvig och glömsk tjej?

Tänk att få gå in i huvudet på dem man möter och få en liten glimt av vad de tänker. Det skulle antingen bli en höjdare eller det värsta tänkbara som finns. Men bara grejen för att kunna ändra sig. För att kunna göra något bättre. För visst vill jag bli bättre. Bättre kollega, medmänniska och mamma. Tänk om man fick feedback på alla möten. Alla människomöten man gör. Varje dag. Även få tips på vad man ska tänka på. Nästa gång, vid nästa första möte.
Det skulle jag behöva. Någon som berättade vad jag gjorde bra och framförallt dåligt. Men även vad jag skulle förbättra. Som kollega, medmänniska och mamma.
Men sedan är det ju i betraktarens ögon man bedöms. Vad som finns i betraktarens ryggsäck, vägs in. En person uppfattar mig säkert på ett positivt sätt medan en annan ser mig som ett hot. Alla har ju rätt till en uppfattning. En uppfattning av mig som person…
Sen skulle det säkert göra ont både här och där. Ont när jag inser att alla kan inte älska mig och alla behöver inte älska mig för jag har mina närmaste som redan gör det. Fastän man försöker göra sitt bästa. En acceptans är helt klart godkänt som uppfatttning av mig.

/S